Barnfotografering
Slänger ju inte ut tips här så ofta, eller ens skriver något här. Men just nu ligger jag i sängen med feber och är alldeles liten och klen. Det går bara strunt på tvn så kan lika gärna dela med mig av min vishet på bloggen.
Mitt tips gäller barnfotografering. I onsdags skulle jag fotografera min kollegas barn och om det är något jag lärt mig så är det att barn är nyfikna och/eller blyga. Därför ser jag till att innan fotograferingen ta mig tid att lära känna barnen. Man får räkna med en timme extra men det är värt det! Det finns inte någon (undantag; modeller) som kan ställa sig framför en kamera och känna sig bekväm om inte fotografen gör det bekvämt. Om man då bara sätter ett barn framför kameran och föräldrarna tjatar "sitt så, le, sträck på dig, fjanta inte" så blir det inga naturliga bilder. Detta är anledningen till att jag inte kan fotografera i en studio, bilderna blir så otroligt forcerade.
I onsdags till till exempel var jag hos Gunilla en bra stund innan och hälsade på barnen, lekte med dem och byggde upp ett förtroende. Jag flätade lilla Elins hår och kollade på när William breakdancade. Och på lekplatsen lekte vi ihop. Så man får glömma bort kameran ett tag och stilla barnens nyfikenhet. Jag tillochmed lät dem fotografera lite (Medans jag höll i kameran såklart).
Bli vän med barnen, ta gärna med såpbubblor eller liknande och lek med dem. Annars garanterar jag att det blir stela bilder med uttråkade och tjuriga barn.
Mitt 90-tal
Snart skolstart
Imorgon börjar skolan. Det känns helskumt. Men jaja! Dessväre har jag lite svårt för att få tag i kurslitteraturen men matteboken har jag, och kanske Människan socialt och kulturellt. Så då är det ju bara två kvar. Får väl beställa dem i värsta fall... Dem är ju hur dyra som helst!
Igår var jag i alla fall med Empa hela dagen. Har saknat Empa riktigt mycket. Ska bort till henne snart faktiskt. Det är skönt att veta att även om man inte umgås jämnt och ständigt, så finns vi ändå där för varandra. Inget är konstigt, allt är som det borde vara. Det är vänskap om något. Sen att vi är helt sjuka i huvudet när vi umgås är en annan sak! Love you Empsi! Vi ska möta upp Sara sen med, och därefter blir det hem till familjen Theodorsson! Kameran sak med så får jag se om jag lyckas jaga ifatt Flisan och ta några bilder.
Casper och pappa på bilden, jag tog den när vi var på Sjönedvads marknad i helgen :)
Men så mycket, än vad ögat ser, ser dem hos varann.
Morfars skatt
Studentfirande för Thobias!
Igår var det fest för min lillebror som tog studenten, riktigt trevligt var det! Mamma och pappa bjöd på mat, bål och alla var på riktigt gott humör. Det är så det ska vara :] Jag har tagit många bilder, och dem kommer att komma upp lite pö om pö. Men bilden ovanför är i alla fall på Thobias och lilla Sofia, himla söt unge det där (Sofia that is...). Fast Thobbe var ju riktigt stilig han med, stolt storasyster blir man minsann!
Hur som helst, tack mamma & pappa och alla som kom för en riktigt trevlig och underbar kväll! 
Internationella kvinnodagen
Den stiliga man som pryder porträttet ovanför är ingen mindre än min far, och han fyller år idag!
Grattis pappa! Hans egen förklaring till varför han fyller år på den internationella kvinnodagen är helt enkelt
- "Det är jag som är en hyllning till kvinnan!"
Watching the world in your eyes
Minnen ska leva och skänka oss ro
I love you, grandma.
Jag känner att jag saknar mormor lite. Min lilla älskade mormor, som har gått igenom så mycket just nu. Alldeles för mycket. Jag är fortfarande arg över att någon gjort så mot henne och morfar. Att någon förstört tryggheten. Jag vill verkligen åka ut till Kvibille, jag önskar bara att jag hade bil och körkort. Lite krux.
När jag var liten bodde jag praktiskt taget hos dem. Oftast sov jag över men det hände lätt att jag framåt kvällen stod jag med Gammelfarfar (mitt gosedjur) i famnen, stod tyst och stirrade ut över hagen med tårarna nära. Då kom alltid morfar och frågade mig med sin trygga röst om han skulle köra hem mig. Och det gjorde han. Alltid. Hur sent det än var så tog han mig i handen så gick vi ut till mormor och sa att jag skulle åka hem. Hem till mamma och pappa. Mormor gav mig alltid en stor varm kram och resten av mina chips, så satte jag och morfar oss i den roda volvon och så körde han hem mig. Ända ut till Kalinebo. Och nästa helg var jag där igen. Hjälpte till med fåren, rusade runt, blev attackerad av galna tuppar, åt mormors underbart goda klyftpotatis, läste, vävde, sprang runt och fantiserade. Jag kunde sätta mig någonstans och läsa i timtal. Och när jag kom tillbaka följde jag efter mormor överallt och berättade allt som jag hade läst. Och mormor lyssnade alltid. Hon var så glad bara över att ha mig där. Även idag, när jag kliver in över den tröskeln så blir mormor så otroligt glad. Hela hennes ansikte lyser upp och jag blir alldeles varm inombords. Hon är ju min mormor.
När jag var polisförhör så försökte kommissarien trycka på lite knappar och sa därför "Morfar och Margaretha" hela tiden. Jag och mormor är inte blodsrelaterade, och bara för det skulle han trycka lite extra på det. Tillslut blev jag lite sur och sa till honom att säga morfar och mormor - för hon är min mormor. Det finns ingen som jag skulle ersätta henne med. Jag saknar henne, och morfar. Jag saknar att vara liten och åka ut till Kvibille. Att åka till Ekeberga för att hugga en gran, sätta stängsel eller släppa ut baggarna. Allt var så himla kul! Jag saknar det. Jag hatar att jag växt upp, på ett sätt. Jag vill fortfarande kunna vara den lilla, busiga, envisa och nyfikna Sandra. Mamma och pappa kunde bli lite irriterade på mig när jag alltid frågade så mycket; men inte mormor. Jag frågade henne varför hon aldrig blev irriterad på mig.
"Frågar man ingenting får man ingenting veta." - svarade hon med ett leende på läpparna.
Isabell Lisa Camilla Nilsson
Like the wind, the years go by.
Isabell och pappa 
Lillasyster
Igår körde jag, Christoffer, pappa och Isabell ut till Toftasjön där jag tog några snabba bilder på min lillasyster Belli-Nelli! Jag måste säga att jag blev väldigt nöjd med tanke på att solen var helt i moln (tacka gudarna för snö!). Sen att Isabell är söt som socker hjälper ju lite.
Här är en av bilderna, vilken version är bäst tycker ni? Färg eller svartvit?
Cotton Fields
Lookin' out my backdoor
Det snöar ute. Det är väl mysigt på sitt sätt men lite trist när Sara och Tubbe kom hit så hundarna skulle få leka av sig. Men det var mysigt ändå! Empa kom också och så satt hon, jag, Sara och Christoffer och spelade lite kort osv. En väldigt mysig dag måste jag säga! Nu är det snöstorm ute, typ. Jaja, man ska väl inte klaga. Det är ju trots allt jul snart. Julskyltning på söndag, och imorgon är det en månad kvar till julafton! Herrejäklar vad snabbt tiden går.
Nej nu ska jag sätta mig och se om jag kan pilla lite med bloggen. Christoffer och Sebastian sitter och halvsover i soffan, dem är väldigt trötta. Jag sitter på barbordet, funderar på att göra lite te kanske...
Our soulmate is the one who makes life come to life.
Herregud vad jag älskar dig.
A mothers love
Detta är min syster och hennes son. Jag valde att lägga upp bilden i två versioner, svartvit och färg, vilken tycker ni är bäst?
"The family is one of nature's masterpieces."
Samba och Jennifer
Grillning
Vi grillade ju i lördags, och detta var den enda bilden jag hann ta innan solen försvann.
Min storasyster Sara på bilden f.ö.
