Igår var jag i alla fall med Empa hela dagen. Har saknat Empa riktigt mycket. Ska bort till henne snart faktiskt. Det är skönt att veta att även om man inte umgås jämnt och ständigt, så finns vi ändå där för varandra. Inget är konstigt, allt är som det borde vara. Det är vänskap om något. Sen att vi är helt sjuka i huvudet när vi umgås är en annan sak! Love you Empsi! Vi ska möta upp Sara sen med, och därefter blir det hem till familjen Theodorsson! Kameran sak med så får jag se om jag lyckas jaga ifatt Flisan och ta några bilder.