Barnfotografering

Slänger ju inte ut tips här så ofta, eller ens skriver något här. Men just nu ligger jag i sängen med feber och är alldeles liten och klen. Det går bara strunt på tvn så kan lika gärna dela med mig av min vishet på bloggen.

Mitt tips gäller barnfotografering. I onsdags skulle jag fotografera min kollegas barn och om det är något jag lärt mig så är det att barn är nyfikna och/eller blyga. Därför ser jag till att innan fotograferingen ta mig tid att lära känna barnen. Man får räkna med en timme extra men det är värt det! Det finns inte någon (undantag; modeller) som kan ställa sig framför en kamera och känna sig bekväm om inte fotografen gör det bekvämt. Om man då bara sätter ett barn framför kameran och föräldrarna tjatar "sitt så, le, sträck på dig, fjanta inte" så blir det inga naturliga bilder. Detta är anledningen till att jag inte kan fotografera i en studio, bilderna blir så otroligt forcerade. 

I onsdags till till exempel var jag hos Gunilla en bra stund innan och hälsade på barnen, lekte med dem och byggde upp ett förtroende. Jag flätade lilla Elins hår och kollade på när William breakdancade. Och på lekplatsen lekte vi ihop. Så man får glömma bort kameran ett tag och stilla barnens nyfikenhet. Jag tillochmed lät dem fotografera lite (Medans jag höll i kameran såklart). 

Bli vän med barnen, ta gärna med såpbubblor eller liknande och lek med dem. Annars garanterar jag att det blir stela bilder med uttråkade och tjuriga barn.





Lön och shopping!

Det har varit en superfin helg hos oss än så länge. Igår körde jag runt med Sara och mamma, det var supermysigt. Vi var först på möte på jobbet, sen var vi på Eurostop där dem öppnat en ny fin affär Nille. Jag köpte en fin löpare till vardagsrumsbordet (ska köpa en till matsalsbordet också), så det kommer upp en bild i nästa inlägg. Jag köpte två pastellfärgade tröjor från H&M, kände att jag behöver lite färgklickar. Jag är supernöjd i alla fall, älskar tröjorna! Köpte två baslinnen också.

Sen körde vi ut till Flygstaden till Arken Zoo som hade utförsäljning.  70% rea på allt så vi var ju inte ensamma där. Och satan i gatan vad utplockat det var! Men jag hittade ett fint läderhalsband till Samba i alla fall. Lovade Christoffer att inte köpa något för tjejigt ;) Fast dem hade ett jättefint lila med nitar på...


Efter den svängen åkte jag och Sara till Max, och sedan Eurostop ännu en gång. Var tvungen att köpa något till Stoffe, då vi firade 3 år igår :)  Jag hittade en fin klocka på Albrekts och han blev jätteglad för den! På kvällen åt han och jag på Verona - en varsin plankstek. Mm!!

Ikväll ska vi ha tacos mys också, så denna helgen verkar otroligt bra!
 
 
        

   
 
 
 



(  Bilder på sakerna jag skämt bort oss med  )

Fast det började bra redan i torsdag, då åkte jag hem till min f.d kollega Sara Denker Skjödt och mös med hennes knappt 1 månad gamla Molly! Hon somnade i min famn och jag satt bara där och tittade på henne i en hel timma. Så liten, så vacker, så skör och så otroligt söt. Självklart fotograferade jag henne också. Hon var lite otålig så blev bara några få guldkorn. Jag får fotografera henne snart igen!

Nej, nu ska jag iväg till Eurostop igen! Och Stadium Outlet.








Once Upon A Time

 
 (Världens godaste hemmagjord varm choklad! Och så ostfrallor med prickigkorv -bäst!)  

Jag skulle ha varit ledig till på tisdag men jag har fått hoppa in och jobba lite. Idag ska jag jobba vaken natt hos en brukare i Oskarström, alltså inte i natteamet. Utan jag ska sitta där och "vaka" i princip. Jag börjar 20.00 och går av 07.30 imorgon bitti. Det är goa timmar, där jag egentligen inte gör något i vanliga fall och goa pengar med OB! Så jag har laddat iPaden full av avsnitt av Once Upon A Time, käner att jag vill testa se den serien. Och vad är bättre än en natt där jag bara sitter? Jag gillar att jobba natt. Mest i natteamet. Och där jobbar jag måndag natt :) Och då jobbar mamma också så jag jobbar ihop med henne! Natteamet gillar jag för att det är lugnt och stillsamt, jag är ute hos flera olika brukare och man kör mycket bil! Jag är inte mycket för att vara hos en och samma brukare (det bästa med att vara timmis).

Ikväll skulle jag egentligen haft tjejkväll med tjejerna, men det får vi göra om snart. Dem får försöka klara sig utan mig!

På tal om jobb, så fotograferade jag i veckan två söta syskon - Erona och Elize. Elize ville mest sitta i mitt knä och var inte alls förtjust i kameran. Men lilla Erona tyckte det var superkul! 


 


Mina åsikter kring att skaffa barn.

Jag vill börja med att skriva att detta inlägget kommer sitta som en tagg i ögonen på vissa. Jag kommer inte att peka finger men vissa kommer kanske känna sig träffade. Det jag skriver är en åsikt (min åsikt) som jag baserat på många människor jag träffat. Och jag gillar inte att skriva bara för att säga vad jag gjort under dagen. Detta är min blogg, och här kommer mina åsikter att skrivas ner. 


Överallt bland mina vänner och bekanta ser jag en stor bebisyra. Många är gravida, ska snart föda - andra har precis fött och har små underverk i sin närvaro och vissa pratar om att skaffa barn. Jag vet inte hur många gånger jag fått frågan "Är det inte dags för dig och Christoffer att skaffa barn snart?". Och när jag svarar "Nej, inte än på några år haha!" så undrar folk varför. Självklart skulle jag vilja känna på graviditetskänslan och senare ha det där lilla underverket i mina armar. Men jag vill leva mitt liv först. Jag är bara 21 år gammal. Och jag vill jobba, spara pengar, resa lite först. Och det är upp till var och en, men man måste tänka på att det man beslutar gäller inte bara ens egen framtid. Jag märker så otroligt stor skillnad på de som skaffar barn tidigt och de som skaffar barn i en mer mogen ålder.
Många av de som skaffar barn tidigt (pekar inte finger utan känner flera stycken) gnäller och whinar på facebook och bloggar över hur tråkigt dem har det. Dem har inte haft råd att ta körkort och kan inte ta sig någonstans. Det är jobbigt när barnet är sjukt. De känner att ens partner inte ställer upp och det är ont om pengar. Allt är bara en stor suck. Men de som skaffar barn i "mogen" ålder (över 25 i detta fallet) dem gnäller inte alls. Dem har redan insett att det inte är guld och gröna skogar men förberedde sig mentalt på det. Ensamstående mammor som klarar sig fenomenalt utan suckar och depressioner. Par som ställer upp för varandra och verkligen ger järnet.
Och det som irriterar mig så hutlöst mycket är när folk tror att dem inte behöver lyfta ett finger. Och detta gäller speciellt unga mammor som aldrig jobbat. Gör inte ett dyft utan lägger allt ansvar på partnern som jobbar. Skjuter upp diskussioner om jobb och pengar. När barnen börjat på dagis så gör dem inte ett dyft. Dem orkar inte plugga, vet inte vad dem vill bli och vill verkligen inte jobba. Dem skaffar sig ingen säker framtid. Med risk för att låta som en gammal kärring - tänk på framtiden! För rätt som det är så står den på tröskeln. Och då står man där, och önskar att man hade börjat jobba/plugga tidigare.
Jag vet heller inte vad jag vill bli. Jag vet inte hur min framtid kommer att se ut. Och jag har ingen fast anställning. Men det jag har duger för mig just nu. Att jobba på Busfabriken var kanske bland det värsta jag gjort men jag fick en rejäl erfarenhet som ledde mig vidare. Jag har pluggat upp mina betyg, jag kan söka in på högskolan när jag känner för det. Som timmis flyger jag överallt och ingenstans och även om det kan vara jobbigt att flänga runt så jävlaranamma ger jag mig in för det 100%. Och det hade jag kanske inte klarat av som ung mamma. Men just nu bygger jag bara upp stommen för min framtid. 

Jag menar inte att måla mig själv som en ängel, alla vet att även jag har några mindre ärofyllda sidor. Jag tycker bara att man borde ta sig en lång, ordentlig funderare innan man bestämmer sig för att skaffa barn. Beslutet gäller inte bara dig själv. 

Nu drar jag inte alla över en kant utan finns det riktigt unga mammor som läser detta och känner att jag har fel - okej. Jag är inte ute efter en debatt. Jag vill bara klargöra min åsikt och synpunkt på det hela. Jag tycker det är löjligt att skaffa barn bara för att alla andra gör det, för att man är nykär eller för att "man inte har något annat att göra". Och detta är skäl som folk berättat för mig.  

Jag älskar Christoffer och någon dag vill jag ha en miniversion av oss som tassar runt här. Men först vill jag leva mitt liv och ha gjort allt som jag känner jag ska ha gjort. Jag vill inte dra in ett barn i en virvel av ilska, fattigdom och bråk bara för att jag var för hastig med att skaffa barn - vilket jag tror är lätt gjort om man inte gjort det man vill först.

Nej nu ska jag sluta tjata för nu ska jag åka till jobbet, dags att gå bredvid i serviceteamet! Och här kommer en bild på Noomi, Lindas och Thomas underbara kärleksbarn. En familj som är redo.




Spöket Casper




 
Grabben på bilden är min systerson Casper - och han fick faktiskt namnet utav filmen spöket Casper. När min syster var gravid bodde hon tillfälligt hos oss och när hon klurade på namn så såg hon omslaget på filmen och skämtade om att han skulle heta det. Sen när han kom den 21a april 2003 så fick han heta det. Casper Damir Nilsson - Damir är hans pappas namn. 
 När Casper föddes så var jag 12 år gammal och jag avskydde bebisar. Jag tyckte dem luktade illa, han kissade på Isabell och bara skrek. Så just när han var bebis var jag inte med så mycket. Casper och Johanna var ofta hemma hos oss och när han blev lite äldre - 4 år gammal så började jag passa honom. Jag passade han flera gånger i veckan, vilket jag mer än gärna gjorde för Johanna, min syster, var ensamstående och hon jobbade / tränade och hade massa projekt på g. Det hände väldigt mycket för mig dem åren, jag gick ut grundskolan och började på gymnasiet - samtidigt gjorde jag slut med min första kärlek. Och vi vet ju hur första kärleken är. Man vet inte hur man ska klara sig i livet utan den personen och man blir så otroligt ledsen! Men jag passade Casper och det spelade ingen roll vad jag gjorde så var han med mig. Pluggade jag så satt han bredvid, spelade jag Playstation var han med, han gick med på promenader med Sigge och han var med mig och mina kompisar. Jag hade honom jämnt. Under gymnasietiden undrade mina kompisar alltid hur jag orkade - men herregud. Casper är det goaste, duktigaste, mest väluppfostrade barn jag känner så att det var inte direkt jobbigt. Sen är det självklart att jag ställer upp för min syster!
 
Så fort Casper kunde gå ställde han in tallriken och glaset i diskmaskinen. Han är otroligt snäll mot andra barn, speciellt yngre barn. Om Casper har en cykel och ett annat barn kommer och vill cykla så hoppar han snällt av och ser till att det andra barnet kommer upp säkert på cykeln. Johanna har gjort ett sånt otroligt jäkla bra jobb med att uppfostra Casper och jag är så stolt över henne. Idag är han 9 år gammal och behöver inte sin moster Sandra så mycket. Om han sover någonstans så är det liiite roligare att sova hos moster Sara som oftast har Jonathan (Caspers kompis) där samtidigt.
 
Men när jag passat honom har jag mått så jävla bra. Han är en så stor del av mig och inte på ett syskonvis, men jag kan inte förklara det. När jag träffar honom så är han så kramig och gosig, han säger att han saknar mig och vill inte att jag ska gå.
 
Vår älskade Casper Kanalj, Lilleman, Cappan (kärt barn har många namn).
Det spelar ingen roll vad som än händer i livet så kommer jag alltid att finnas där för dig. När du behöver hjälp med skolan, om du bråkar med mamma eller pappa, om du inte vet vart du ska ta vägen, om du bara behöver mig för minsta lilla grej - så kommer jag. Du är min solstråle, mitt ljus i mörkret och jag älskar dig så ofantligt mycket.


I won't let the sun go down on you





Olivia och Charlie

I början av februari hade jag en fotosession med syskonen Olivia och Charlie! Jag har bara precis fått chansen att kolla igenom och redigera två utav bilderna. Har tyvärr haft mycket med skolan, senast igårkväll satt jag och gjorde ett fyra timmars prov i Arbetssätt och Lärande. Provet var på 8 frågor och jag skrev 6 sidor. Så det var ett mycket intressant prov, kursen är jättebra och spännande. Jag gillar att läsa på NTI, det är en helt annan upplevelse och man lär sig väldigt bra fast man inte ha någon direktkontakt med lärare. 

Men idag är det inget plugg för idag fyller min lillasyster Belli-Nelli 18 år! Så hon blir vuxen idag. Herregud vad hon har vuxit... Tiden har gått så galet fort sen jag träffade Stoffe. Casper fyller liksom 9 i april! Och Bella blir 18 idag! Crazy I tell you! Läste också att kronprinsessan och Daniel fött idag men det bryr jag mig inte det minsta om jag ska vara ärlig. Denna dagen är och kommer sålänge jag lever vara tillägnad min lillasyster 

Så grattis min älskade lilla Belli-Nelli på din 18-årsdag!






God Jul önskar Sandra och lilla Wilma!






Lilla vackra Felicia.



Sofia kikar fram





Might ashwell share, might aswell smile. Life goes on for a little bitty while.






Childhood memory



Ellen



Lilla fröken chokladmonster



Vi var barn som ingen ondska kunde nå






Mira



Vi följer din väg, ger dig stöd för varje steg.



It reminds me of the past

 



Söt som socker



Within' sight



Tidigare inlägg